Ringer pojkvännen. "Vad är det med dig? " tycker han efter en stunds pratande. "Du låter konstig." "Asså? Vaddå? Nej. Jag är väl lite trött bara," säger jag. Vi fortsätter prata. "Men har du tagit nåt?" undrar han. Typ JAG?! som till och med i perioder har varit straight edge. Nej verkligen inte. "Varför frågar du det?!" undrar jag. "Jo men jag är orolig för dig" säger han, "du låter som en blandning av Tomas Di Leva och Björne".   ?!?! What? Gör jag? Tur att jag inte har möten idag.

I helgen är mina enda spikade planer att övningsköra och ta mig till kemtvätten. Började måla upp en bild om att jag kanske skulle ta en juste lång promenad i naturen, få luft, gå runt där i gummistövlar och sen gå hem dricka te, tända ljus lira nintendo.

Så blev jag bjuden på club.

Och jag tänker som vanligt; naturen är kvar men en klubb är en klubb.

Fast jag vet att det vore bättre om jag tog den där promenaden och slet lite på mitt gymkortsmagnetremsa också (hjälp vad länge sen det var). Att göra både och funkar inte. Det är antingen eller. Borde vila,  (kroppen skriker vila huvudet skriker partaj) men kommer jag kunna motstå? Ibland blir det ju  lite jävla enformigt med partaj flera ggr i veckan.  Borde kanske hålla helgen lugn. Har nog till och med några skräckfilmer kvar som jag inte har sett...

Igår fick jag höra att ett företag tyckte att jag var fantastisk och ville anställa mig! Vilken ego booster! :) :)