Många anser det beundransvärt att kunna se helheten av saker och ting.

" Jag är en person som ser/fokuserar på helheten" hör jag ofta kollegor säga. Dem anser att detta är en bra egenskap och ett tecken på att de är personer som kan prioritera det viktigaste.  Men detaljerna då? Det är  från helheten vi kan dra mönster och trender, men det är från detaljerna vi finner det avvikande, det som leder till nyupptäckter. En gång läste jag att det ansågs viktigt att ha fina naglar på en anställningsintervju. Rekryterarna menade att via naglarna på den sökande kunde de bilda sig en uppfattning om hur denna personen var till sättet. Välvårdade, korta naglar speglade att personen var ordningssam, inte lat och hade fokus på detaljerna. Ändå verkar det som om detaljerna oftast får stå tillbaka för helheten. Själv gillar jag detaljerna och önskar att jag hade haft en ännu större fokus på dem. Alla kan se helheten anser jag, men det är bara den mest observante som kan se detaljen och det är trots allt detaljerna som bygger helheten.