Häromdagen sa en ny kollega till mig att jag var sjukt lik Gwen Stefani. Hell girl! I´m not gonna argue over that! ;) och med dem orden seglade hon rakt in i mitt hjärta..

Träffade min polare/kollega för att äta lunch idag och allmänt bara snacka skit om livet. Ganska snart kom vi in på budgetresor och vilka sorts galna resor man varit på och framförallt  galna ställen man tvingats bo på. Han bräcka mig stort (sova i ett ihoprasat tält i gyttjan medan regnet faller in tar nog priset), men det finns en hel del vidriga vandrarhem också. Själv var jag tvungen att bo på ursunkigt vandrarhem i London (där vi var på studieresa), där rummet hade en heltäckningsmatta som var smutsigare än marken ute och där det var fuktigt och iskallt. Att vi var åtta brudar med gigantiska resväskor gjorde det hela inte bättre, jo samt en enda lampa i taket. Synka det när alla kommer hem olika tider och tänder lampan till de andras stön och svordomar. Jag  behöver knappast efter denna beskrivning av rummet gå in på hur toan och duschen såg ut, men oavsett så var man ju tvungen att använda dem. Duscharna var träbås som såg ut som omklädningshytter, tre bredvid varandra. Och givetvis var de unisex. Så en kväll när jag står där och duschar så ser jag att någon sticker in handen under dörren från det andra båset med en kamera. Jag skriker "vad i helvete" sliter på mig en handduk och sparkar upp min duschdörr (very die hard och rock n´ roll). Sedan tar jag och bankar och sparkar på båset bredvid. Givetvis svär jag och har mig oxå. Dörren öppnas av en kille som gick på min kurs och är  liten, smal, kort och såg helt vettskrämd ut. " Vad fan håller du på med?" säger jag. "Va?" säger han och ser helt oförstående ut. "Ge hit kameran innan jag lappar till dig" säger jag. "Vilken kamera?" säger stackaren och ser grymt olycklig ut. "Kameran som du precis filmade med" säger jag. " Jag har ingen kamera säger han" och flyttar på sig så att jag har full insikt  in i båset och ser att mycket riktigt det har han ju inte. Då inser jag att den här filmande saten förmodligen stack in handen först under hans bås och sedan därifrån även vinklade in den under mitt bås. "Jaha!" säger jag "ja då var det väl inte du då", fortfarande med en skit sur ton, "men någon vinklade in en kamera från ditt bås så det är inte så konstigt att jag trodde att det var du" . "Jaha, förlåt att jag skrek på dig då" sa jag fortfarande skit sur och vände på klacken och gick. Det behöver nog inte tillläggas att killen efter det alltid undvek mig och såg skiträdd ut närhelst jag heja på honom. Jag säger bara det INGA vandrarhem om jag kan undvika det.