Jag är en rensare. Det har jag varit enda sedan jag läste "Rensa i röran med Feng Shui" för typ tio år sedan. Sedan dess rensare jag säkerligen en gång i månaden. Kläder, skor, väskor, dvd, cd, böcker och pappershögar. Jag har även rensat ut och slängt fula foton och annat som man verkligen bara inte behöver/ vill ha, men som man känner sig tvingad att behålla. "Jag fick ju denna den och den dagen av den personen". Det som fascinerar mig är att fast jag rensar stup i kvarten har jag alltid något att rensa (köper man verkligen så jävla mycket stuff hela tiden?!) Så nu ska jag ta mina påsar och dra till stadsmissionen. (Måste bara låta bli att handla med mig grejer hem varenda GÅNG jag är där.):)

Vilken fantastisk lördag jag har haft. Lugn och skön, men ändå med en hel del kul. Och imorgon när jag vaknar kommer jag att vara PIGG och inte   trött. Jag tänkte på denna dagens lördags agenda. Vad längesedan det var jag hade en  lugn lördag överhuvudtaget. Det var ju sådana här lördagar man hade som barn..man lekte med kompisar, tittade på disney time, var ute  i luften, åt en massa snacks och skit och fick vara uppe till sent och titta på film. Hmm det kanske inte var så dumt ändå..ska nog ta och ha flera sådana här slappar lördagar i framtiden.

Ringer pojkvännen. "Vad är det med dig? " tycker han efter en stunds pratande. "Du låter konstig." "Asså? Vaddå? Nej. Jag är väl lite trött bara," säger jag. Vi fortsätter prata. "Men har du tagit nåt?" undrar han. Typ JAG?! som till och med i perioder har varit straight edge. Nej verkligen inte. "Varför frågar du det?!" undrar jag. "Jo men jag är orolig för dig" säger han, "du låter som en blandning av Tomas Di Leva och Björne".   ?!?! What? Gör jag? Tur att jag inte har möten idag.

I helgen är mina enda spikade planer att övningsköra och ta mig till kemtvätten. Började måla upp en bild om att jag kanske skulle ta en juste lång promenad i naturen, få luft, gå runt där i gummistövlar och sen gå hem dricka te, tända ljus lira nintendo.

Så blev jag bjuden på club.

Och jag tänker som vanligt; naturen är kvar men en klubb är en klubb.

Fast jag vet att det vore bättre om jag tog den där promenaden och slet lite på mitt gymkortsmagnetremsa också (hjälp vad länge sen det var). Att göra både och funkar inte. Det är antingen eller. Borde vila,  (kroppen skriker vila huvudet skriker partaj) men kommer jag kunna motstå? Ibland blir det ju  lite jävla enformigt med partaj flera ggr i veckan.  Borde kanske hålla helgen lugn. Har nog till och med några skräckfilmer kvar som jag inte har sett...

Igår fick jag höra att ett företag tyckte att jag var fantastisk och ville anställa mig! Vilken ego booster! :) :)

Ibland när något tragiskt inträffar en själv eller någon annan i ens omgivning tar man sig en funderare och börjar snacka carpe diem och hela kittet. Som mest håller det i sig i några veckor och man börjar köra mindfullness, meditation, eller skriva tacksamhetsbok. Man försöker fokusera på det som är VIKTIGT..men är det egentligen inte viktigare att fokusera på det som gör dig GLAD och lycklig? Livet är ju ta mig fan inget genrep så gör det som verkar kul för dig (även långsiktigt), utan att för den skull skada människor omkring dig. Själv har jag också varit sådan här och som mest satt jag i jobbiga poser och zen mediterade, hade kramp, åt vegetariskt och fokuserade såpass intensivt på nuet att jag tråkade ut mig själv. Sen sket jag i detta och körde min nya approach. Jag tänker såhär att jag vet inte hur länge jag lever, men om jag inte hade levt nästa vecka då hade jag ångrat mig om jag till exempel inte hade ätit den extra kula glassen, eller köpt den onödiga men jätte fina tröjan etc. Nyckelorden är att jag  UNNAR mig saker och skippar det dåliga samvetet och alla BÖR och borde. Jag är, jag gör och jag lever. Och denna approach har jag haft nu i över ett år och det funkar! :) Våga välj livet, vi vet trotsallt inte hur länge vi har förmånen att kunna göra det.

Jag brukar inte läsa chic lit. Jag läste några dock i den första svängen när Bridget Jones boken kom och Keyes böckerna. Men har man läst två, har man läst alla och det blev snabbt tråkigt och förutsägbart. Men så fick jag en chic lit bok, jag tittade på den lite skeptiskt och täkte att nä det här var väl lite fel satsat på mig. Så efter att hanverkaren hade dragit igår tog jag upp boken. Tänkte att jag bara skulle läsa första sidan.Kika lite i den medan jag drack kaffe. 300 sidor senare hade jag sträckläst boken! Den var så jävla rolig. Fy helvete vad jag garva. Pojkvännen trodde något var allvarligt fel  när jag berättade att; "idag har jag sträckläst 300 sidor chic lit". Men så är det. Så ibland kanske man ska ge saker en chans till med några års mellanrum :). Kanske ska plocka fram en gammal cd platta ikväll och kolla om även en gammal skiva kan få sig ett uppsving.

"Vi kommer mellan 7.00-9.00" (i själva verket dyker dem inte upp förrän efter lunch), eller "ja jag hör av mig i slutet av veckan", slutet av veckan blir slutet av årsskiftet. "Jaha var denna sak också trasig? Då måste du först felanmäla det till bostadsbolaget, som då ringer mig och sen hör jag av mig till dig." (Här snackar vi tidscykler people på MÅNADER). Så tro fan att jag blir förvånad när dörrklockan ringer i ottan(jag ska ta sovmorgon JUST IDAG)och fastighetsskötaren/hantverkan typ står där: "Hej, du hade felanmält lite saker". 1. JA! för en månad sedan. 2.Ingen har hört av sig om dag/tid. 3. Jag har inte druckit kaffe. 4. Jag har fortfarande inte druckit kaffe. 5. Jag står i pyjamas (linne och shorts). 5. Jag har inte haft en jävla chans att plocka undan sakerna ur badrummet så att dem kan laga felet. Och VARFÖR I HELA JÄVLA FRIDENS NAMN KUNDE HAN INTE RINGA INNAN?! Jag stirrar på honom och försöker analysera situationen. Visst jag är sur över denna usla planering och det faktum att jag måste utstå allt listat från 1-5 ovan. Men faktum kvarstår; fixarsnubben står ju här och att få dessa att faktiskt laga något i mitt hem är ju den närmsta bingolottovinst jag någonsin kommer uppleva. Däremot fixar jag inte detta spontan påhopp-ringa på din dörr- oanmäld-morgon scenario. Jag kläcker ur mig: "Kan du vara snäll och komma tillbaka om fem minuter?" Han fattar nog grejen för han säger ja. In i badrummet plocka undan grejer, klä på sig joggingbrallor och hoodtröja, KAFFE! Fem min senare står han där. Ja just det kökslådan skulle han också fixa står det på hans lista. Utan förvarning sliter han ut min kökslåda  tömer ut alla bestick på skänken. Han tittar på mig och säger: "Ha då går jag iväg med det här och handlar lite, är du hemma hela dagen eller?" Och ja va fan ska man göra?! "Eh jo det får jag ju vara då.."säger jag. Varför kan dem inte ringa och förvarna?! BLÄ!